Exemplet Gällivare och Kiruna

Exemplet Gällivare och Kiruna

Inga kommersiella aktörer hade visat intresse för att ta ett helhetsgrepp kring utbyggnaden i dessa stora kommuner som till stora delar är väldigt glest befolkade. Vidare finns särskilda förutsättningar för Kiruna där en flytt av staden planeras/pågår, vilket har skapat osäkerhet kring förutsättningarna för de kommersiella aktörerna. Kommunerna har därför valt att själva bygga ut bredbandsinfrastrukturen både på landsbygd och i tätort och valt att se bredbandsnätet som ”normal kommunal infrastruktur”, dvs. att bredband är en infrastruktur som alla ska ha tillgång till.

 


Kort beskrivning

Utbyggnad av bredband i kommunal regi.

Exemplet visar på

  • ett unikt fall med förläggning i samband med nybyggnation av stad
  • samverkan mellan olika aktörer, bland annat samförläggning
  • kartläggning av förutsättningar för utbyggnad – teknikval/radiolänk
  • finansiering genom låg anslutningsavgift i kombination med månatlig nätavgift.

Genomförande

För att säkerställa att alla har haft möjlighet att ansluta sig till bredbandsnätet bygger utbyggnadsmodellen på en väldigt låg anslutningsavgift vilket är unikt för just detta exempel, kombinerat med en månatlig nätavgift. Med en rimligt hög anslutningsgrad räknar kommunerna med att utbyggnaden på längre sikt går ihop ekonomiskt och till och med kan generera ett tillskott i kommunkassan. De låga kostnaderna har i det här fallet varit möjliga genom speciella förutsättningar då förläggningen sker i samband med planering av hela stadens infrastruktur. Kommunerna ser även att de i framtiden kan spara pengar om alla i kommunen har tillgång till en stabil bredbandsuppkoppling med hög kapacitet. De har dock valt att inte kalkylera med dessa möjliga samhällsekonomiska vinster.

I Gällivare kommun byggs fibernätet ut till ca 97 procent av alla hushåll och företag. För kvarvarande 3 procent planerar man för att bygga ut ett nät med radiolänkar, både för att nå dessa mer perifert belägna hushåll och företag, men även för att skapa en redundans till det befintliga ortssammanbindande fibernätet. Dessa insatser bekostas helt av kommunen, och man räknar med att kunna nå upp till (eller åtminstone hamna väldigt nära) målen i regeringens nya bredbandsstrategi, trots att kommunen är stor och väldigt glest befolkad.

Framgångsfaktorer

Kommunen har betraktat bredbandsinfrastrukturen på samma sätt som övrig infrastruktur. Vidare har man satt en låg instegskostnad för anslutning och bedömer att detta på lång sikt är positivt för kommunerna. Utbyggnaden sker till stor del vid samförläggningar. Överallt där någon aktör gräver försöker man lägga ner fiberkanalisation. På landsbygden görs detta tillsammans med exempelvis Vattenfall och Trafikverket, och i tätorterna i första hand med andra kommunala förvaltningar som rustar upp annan kommunal infrastruktur eller planlägger och bygger nya bostadsområden. Man lyfter att det krävs mycket tid och resurser för samordningen av dessa projekt, men att det kommer att vara positivt för totalkostnaden i utbyggnadsprojektet.

Sammanfattning av framgångsfaktorer:

  • Se bredbandsutbyggnaden som en normal kommunal infrastruktur.
  • Identifiera en hållbar finansieringsmodell.
  • Samordna med andra aktörer, t.ex. Vattenfall och Trafikverket.
  • Alternativa tekniska lösningar är en viktig del av lösningen till ett fåtal.
  • Det krävs tid och resurser för att samordna projekten, men samordningen ger positiva effekter på totalkostnaden.